Jag fattar inte
Nej, nej, nej...
Det är inte mina ord...
För ovanlighetens skull så fattar jag till hundra procent.
Det är andra som inte fattar.
Typ arga snickare och lyxfällansnubbar...
Tror dessa programledare verkligen att folket som dom besöker mår som prinsar och prinsessor och som fungerar som dom själva gör.
Folket som dom besöker mår så jäkla dåligt, har mått så jäkla dåligt lääänge och är snäppet precis ovanför att ha gett upp fullständigt.
Dom orkar inte längre...
Dom är så långt ifrån att ens tro på att det ska lösa sig att dom skiter i det...
Skiter i allting...
Att en människa som mår bra i livet fungerar helt olikt vad en människa som har mött stora hinder dag efter dag år efter år gör är givet.
Du har din verklighet arga snickare...
Du har din verklighet lyxfällansnubbe...
Inse att dom ni besöker befinner sig någon helt annastans på väldigt många olika sätt.
Sluta att ställa frågor till dom om varför dom inte tagit tag i saker...
Ni vet svaret...
Det är inte mina ord...
För ovanlighetens skull så fattar jag till hundra procent.
Det är andra som inte fattar.
Typ arga snickare och lyxfällansnubbar...
Tror dessa programledare verkligen att folket som dom besöker mår som prinsar och prinsessor och som fungerar som dom själva gör.
Folket som dom besöker mår så jäkla dåligt, har mått så jäkla dåligt lääänge och är snäppet precis ovanför att ha gett upp fullständigt.
Dom orkar inte längre...
Dom är så långt ifrån att ens tro på att det ska lösa sig att dom skiter i det...
Skiter i allting...
Att en människa som mår bra i livet fungerar helt olikt vad en människa som har mött stora hinder dag efter dag år efter år gör är givet.
Du har din verklighet arga snickare...
Du har din verklighet lyxfällansnubbe...
Inse att dom ni besöker befinner sig någon helt annastans på väldigt många olika sätt.
Sluta att ställa frågor till dom om varför dom inte tagit tag i saker...
Ni vet svaret...
Sluta äta Ivan
Det var en gång en pojke som hette Ivan.
Han är sex år och bor i Kroatien.
Ivans mormor är antagligen ett riktigt gammalt pracktpucko som tror sig vara smart.
Enligt henne så är Ivan väldigt stark och det kan vi tro på.
Att han däremot lyckats bota sin granne från en benskada bara genom att grannen satt barnvakt åt Ivan låter mer hokuspokusaktigt.
Det riktigt speciella med Ivan är att metalliska föremål fastnar på honom som om han vore en stor magnet.
Enligt en expert är detta en omöjlighet.
Jag har tittat på bilden nu ett tag.
Jag är inte den som är den som kritiserar folk till höger och vänster....nja, inte så ofta barn i alla fall.
Jag ser det som en logisk och till och trolig sak att tro att Ivan kan ha mumsat i sig en eller annan magnet.
Jag har en känsla av att Ivan tuggar i sig både det ena och det andra.
Maten räcker kanske inte till all dar i veckan men Ivans hunger stannar inte av.
Detta kan förklara mormoderns desperata försök att göra sitt barnbarn till attraktion och på det sättet tjäna några pesetas.
Pengar för att täcka Ivans matkostnader såklart.
Till att sluta av med vill jag säga och nu tänker jag inte vara så len i munnen längre utan skrika ut...
SLUTA ATT ÄTA IVAN...
Sanningen är att du har tryckt i dig ett och annat i dina dar (bara typ 2000) och oavsett om du har ätit magneter eller inte så sluta.
Sanningen är att Ivan har tryckt i sig mängder med sega råttor, ett antal klunkar svart dryck som börjar på Coca och mycket, mycket annat.
Att han ser ut som en 56-årig lastbilschaufför ser jag som en skandal (nyhet) än att det sitter fast några bestick på honom.
Förstår så fort han kan hugga in i den blodiga biffen när han ser den.
Han har ju hela tiden besticken med sig.
Ta det lugnt Ivan och be mormor berätta om det där gröna som kallas sallad.
Han är sex år och bor i Kroatien.
Ivans mormor är antagligen ett riktigt gammalt pracktpucko som tror sig vara smart.
Enligt henne så är Ivan väldigt stark och det kan vi tro på.
Att han däremot lyckats bota sin granne från en benskada bara genom att grannen satt barnvakt åt Ivan låter mer hokuspokusaktigt.
Det riktigt speciella med Ivan är att metalliska föremål fastnar på honom som om han vore en stor magnet.
Enligt en expert är detta en omöjlighet.
Jag har tittat på bilden nu ett tag.
Jag är inte den som är den som kritiserar folk till höger och vänster....nja, inte så ofta barn i alla fall.
Jag ser det som en logisk och till och trolig sak att tro att Ivan kan ha mumsat i sig en eller annan magnet.
Jag har en känsla av att Ivan tuggar i sig både det ena och det andra.
Maten räcker kanske inte till all dar i veckan men Ivans hunger stannar inte av.
Detta kan förklara mormoderns desperata försök att göra sitt barnbarn till attraktion och på det sättet tjäna några pesetas.
Pengar för att täcka Ivans matkostnader såklart.
Till att sluta av med vill jag säga och nu tänker jag inte vara så len i munnen längre utan skrika ut...
SLUTA ATT ÄTA IVAN...
Sanningen är att du har tryckt i dig ett och annat i dina dar (bara typ 2000) och oavsett om du har ätit magneter eller inte så sluta.
Sanningen är att Ivan har tryckt i sig mängder med sega råttor, ett antal klunkar svart dryck som börjar på Coca och mycket, mycket annat.
Att han ser ut som en 56-årig lastbilschaufför ser jag som en skandal (nyhet) än att det sitter fast några bestick på honom.
Förstår så fort han kan hugga in i den blodiga biffen när han ser den.
Han har ju hela tiden besticken med sig.
Ta det lugnt Ivan och be mormor berätta om det där gröna som kallas sallad.
Bekvämt sittande
Nu blir jag lite sådär smått osäker på om det är jag som är den udda chokladbiten i asken eller kanske den fula fisken i vasskanten...
Att sitta bekvämt borde vi alla vara överens om att vi vill, men tydligen kan vad vi tycker är bekvämt skilja från person till person.
Eftersom vi har en soffa och inte pinnstolar framför tv´n så borde vi tycka att en soffa är det skönaste att sitta/halvligga/ligga i, eller ??
Utomhus så går utvecklingen att vi ska ha soffor där också och dom ser inte väldigt sköna ut men dom är snygga.
Baden Baden stolar har funnits i årtionden och andra liggaktiga stolar finns också så att man ska sitta på pinnstolar annat än när man äter mat fattar jag inte.
Läste en tidning vid namn Villaliv härom dagen och störde mig lätt inte bara en utan två gånger på deras hurrande av stolar som jag skulle hata efter mindre än en minut.
Jag visar bilder för att visa skillnaden mellan Villalivs sittande och mitt sittande...
Så här såg det ut i Villaliv:
595:- för några små träpinnar som inte ser det minsta bekväma ut....tycker jag.
Vill ha !, skriker människan ut...
Några blad senare i tidningen så visas den här bilden:
Om det är svårt att läsa så ställer jag gärna upp och förtydligar den lilla texten vid bilden.
"Friggeboden försågs med ett trevligt och inbjudande soldäck med sköna sittmöbler".
Sköna sittmöbler!!!!!
Skämtar dom eller ??
Ingen risk att man somnar och det kan man ju se som en fördel såklart.
Den enda fördelen...
Jag köpte förra våren en soffa på blocket.
700:- kostade den.
Tänkte att den håller väl ett år i alla fall.
Planen var att trots att det var en innesoffa så skulle jag ha den ute på min altan.
Just där står den.
Den stod där förra året.....tog in den i vintras...
Där står den det här året.
Kuddarna tar jag in när det ska bli mycket regn.
Den har fått regn på sig men torkar otroligt fort, blir inte det minsta förstörd och luktar inte det minsta.
Här kommer den:
Om jag inte vill somna så har jag andra sittplatser här och där i min trädgård, för jag lovar att den här kan man somna i.
Fantastikt skönt att tidigt på morgonen krypa ner i den här.
Bekväm att sitta i.
Bekväm att halvligga i.
Bekväm att ligga i.
700:-
595:- för pinnstolen på första bilden.
Visst är 105:- pengar och jag menar inte att dom ska ha min soffa i en tidning men ärligt talat...
Kalla inte era trästolar för sköna sittmöbler.
Tack...
Att sitta bekvämt borde vi alla vara överens om att vi vill, men tydligen kan vad vi tycker är bekvämt skilja från person till person.
Eftersom vi har en soffa och inte pinnstolar framför tv´n så borde vi tycka att en soffa är det skönaste att sitta/halvligga/ligga i, eller ??
Utomhus så går utvecklingen att vi ska ha soffor där också och dom ser inte väldigt sköna ut men dom är snygga.
Baden Baden stolar har funnits i årtionden och andra liggaktiga stolar finns också så att man ska sitta på pinnstolar annat än när man äter mat fattar jag inte.
Läste en tidning vid namn Villaliv härom dagen och störde mig lätt inte bara en utan två gånger på deras hurrande av stolar som jag skulle hata efter mindre än en minut.
Jag visar bilder för att visa skillnaden mellan Villalivs sittande och mitt sittande...
Så här såg det ut i Villaliv:
595:- för några små träpinnar som inte ser det minsta bekväma ut....tycker jag.
Vill ha !, skriker människan ut...
Några blad senare i tidningen så visas den här bilden:
Om det är svårt att läsa så ställer jag gärna upp och förtydligar den lilla texten vid bilden.
"Friggeboden försågs med ett trevligt och inbjudande soldäck med sköna sittmöbler".
Sköna sittmöbler!!!!!
Skämtar dom eller ??
Ingen risk att man somnar och det kan man ju se som en fördel såklart.
Den enda fördelen...
Jag köpte förra våren en soffa på blocket.
700:- kostade den.
Tänkte att den håller väl ett år i alla fall.
Planen var att trots att det var en innesoffa så skulle jag ha den ute på min altan.
Just där står den.
Den stod där förra året.....tog in den i vintras...
Där står den det här året.
Kuddarna tar jag in när det ska bli mycket regn.
Den har fått regn på sig men torkar otroligt fort, blir inte det minsta förstörd och luktar inte det minsta.
Här kommer den:
Om jag inte vill somna så har jag andra sittplatser här och där i min trädgård, för jag lovar att den här kan man somna i.
Fantastikt skönt att tidigt på morgonen krypa ner i den här.
Bekväm att sitta i.
Bekväm att halvligga i.
Bekväm att ligga i.
700:-
595:- för pinnstolen på första bilden.
Visst är 105:- pengar och jag menar inte att dom ska ha min soffa i en tidning men ärligt talat...
Kalla inte era trästolar för sköna sittmöbler.
Tack...
Hopplös kille
Brukar vilt kasta ur mig hat till alla möjliga håll men det är sällan jag kastar skit i motvind, dvs. på mig själv.
Är så medveten om att jag samtidigt som jag kan vara en väldigt bra människa både för mig själv och dom som korsar mina vägar så kan jag vara usel och fungera sämre än en fluga i ett köksfönster.
Tur att ingen är gift med den här sopan tänkte jag men sanningen är att jag garanterat inte vore en sopa om jag vore gift.
Att jag är en sopa är faktiskt enbart för att jag inte är gift...och aldrig kommer att bli det.
Ett hopplöst liv är när man vet att man kommer att leva ensam resten av sitt liv.
Lita på att man blir hopplös själv då.
Nu kommer jag snart till saken...
Jag plockar fram min bilnyckel så sätter vi oss till rätta.
Min bil har en motorhuv precis som alla andra bilar.
Problemet med min är att den ständigt glappar sig upp och ner som ett kastrullock som som ligger på ett vrålkokande vattenbad.
Den sitter alltså inte fast och jag har ärligt talat ingen aning om hur nära jag är en katastrof där jag får hela huven upp emot mitt fönster.
Speciellt när jag kör om en fet långtradare på motorvägen i 130 kilometer i timmen.
Om detta är något som upptäckts nyligen ??
Nej, nej...
Såhär har jag och bilen haft det i över ett år.
Eftersom jag tog körkort den 15:e januari 1991 så var det för några månader sedan dags att fixa ett nytt körkort.
Inte så stort problem kanske...
Inte så att man behöver visa upp att man kan fickparkera eller hålla båda händerna på ratten utan det man ska göra är att klistra upp ett foto på ett papper man får i posten och sedan skriva sin autograf och till slut kasta allt i en gul påstlåda.
Inte jättesvårt...
Jag misslyckades...
Jag hade inget foto och orkade inte bry mig att gå till en fotoautomat för att fixa ett.
Kom på att jag hade ett tjugo år gammalt foto i plånboken...
Konstigt bara det då jag bytt plånbok ett antal gånger dom sista tjugo åren.
I alla fall så kletade jag upp fotot på papperslappen.
Fotot hade levt ett hårt liv och var klart buckligt...
Jag postade skiten...
Efter en vecka får jag ett nytt brev där dom berättar att fotot var i för dåligt skick och kunde inte godkännas.
Chockerande....noooo
Stod däremot inget om att "jäklar vad du håller dig ung och fräsch" vilket jag väntat mig.
Det fick bli den där jäkla fotoautomaten till slut ändå...
Eftersom jag sedan inte anmält min nya adress så tvingades jag hämta ut körkortet i Valdemarsvik.
Körde i drygt två veckor utan gilltigt körkort, till och med till Valdemarsvik.
Besiktning ska man fixa varje år också.
I mitt fall så känner jag mig sällan så orolig över bilens skick (förutom motorhuven då) då den är mest stabil.
Fick brevet i lådan och konstaterade att jag inte kunde komma då dom föreslagit.
Ingen katastrof då det är enkelt att gå in på nätet och fixa en annan tid.
Enkelt men tydligen inte läge just då och brevet glömdes bort.
Jodå, jag har tänkt på saken några gånger men inte brytt mig om att ens titta på brevet ....förrän igår.
Ser då att jag skulle ha besiktigat den innan den 1 maj...
Körförbud sedan dess alltså...
Gick trots denna hårda dom in på datorn och kollar läget.
Ser när jag försöker beställa en tid att det bara finns en månad att välja på i mitt fall.
April.
Klickar som en tok och lyckas efter ett tag beställa en tid på tisdag.
Till dess så brummar jag vidare trots mitt körförbud.
Jag kör med motorhuven flygande...
...men jag har i alla fall ett körkort.
Undrar hur länge?????
Är så medveten om att jag samtidigt som jag kan vara en väldigt bra människa både för mig själv och dom som korsar mina vägar så kan jag vara usel och fungera sämre än en fluga i ett köksfönster.
Tur att ingen är gift med den här sopan tänkte jag men sanningen är att jag garanterat inte vore en sopa om jag vore gift.
Att jag är en sopa är faktiskt enbart för att jag inte är gift...och aldrig kommer att bli det.
Ett hopplöst liv är när man vet att man kommer att leva ensam resten av sitt liv.
Lita på att man blir hopplös själv då.
Nu kommer jag snart till saken...
Jag plockar fram min bilnyckel så sätter vi oss till rätta.
Min bil har en motorhuv precis som alla andra bilar.
Problemet med min är att den ständigt glappar sig upp och ner som ett kastrullock som som ligger på ett vrålkokande vattenbad.
Den sitter alltså inte fast och jag har ärligt talat ingen aning om hur nära jag är en katastrof där jag får hela huven upp emot mitt fönster.
Speciellt när jag kör om en fet långtradare på motorvägen i 130 kilometer i timmen.
Om detta är något som upptäckts nyligen ??
Nej, nej...
Såhär har jag och bilen haft det i över ett år.
Eftersom jag tog körkort den 15:e januari 1991 så var det för några månader sedan dags att fixa ett nytt körkort.
Inte så stort problem kanske...
Inte så att man behöver visa upp att man kan fickparkera eller hålla båda händerna på ratten utan det man ska göra är att klistra upp ett foto på ett papper man får i posten och sedan skriva sin autograf och till slut kasta allt i en gul påstlåda.
Inte jättesvårt...
Jag misslyckades...
Jag hade inget foto och orkade inte bry mig att gå till en fotoautomat för att fixa ett.
Kom på att jag hade ett tjugo år gammalt foto i plånboken...
Konstigt bara det då jag bytt plånbok ett antal gånger dom sista tjugo åren.
I alla fall så kletade jag upp fotot på papperslappen.
Fotot hade levt ett hårt liv och var klart buckligt...
Jag postade skiten...
Efter en vecka får jag ett nytt brev där dom berättar att fotot var i för dåligt skick och kunde inte godkännas.
Chockerande....noooo
Stod däremot inget om att "jäklar vad du håller dig ung och fräsch" vilket jag väntat mig.
Det fick bli den där jäkla fotoautomaten till slut ändå...
Eftersom jag sedan inte anmält min nya adress så tvingades jag hämta ut körkortet i Valdemarsvik.
Körde i drygt två veckor utan gilltigt körkort, till och med till Valdemarsvik.
Besiktning ska man fixa varje år också.
I mitt fall så känner jag mig sällan så orolig över bilens skick (förutom motorhuven då) då den är mest stabil.
Fick brevet i lådan och konstaterade att jag inte kunde komma då dom föreslagit.
Ingen katastrof då det är enkelt att gå in på nätet och fixa en annan tid.
Enkelt men tydligen inte läge just då och brevet glömdes bort.
Jodå, jag har tänkt på saken några gånger men inte brytt mig om att ens titta på brevet ....förrän igår.
Ser då att jag skulle ha besiktigat den innan den 1 maj...
Körförbud sedan dess alltså...
Gick trots denna hårda dom in på datorn och kollar läget.
Ser när jag försöker beställa en tid att det bara finns en månad att välja på i mitt fall.
April.
Klickar som en tok och lyckas efter ett tag beställa en tid på tisdag.
Till dess så brummar jag vidare trots mitt körförbud.
Jag kör med motorhuven flygande...
...men jag har i alla fall ett körkort.
Undrar hur länge?????
