Hopplös kille

Brukar vilt kasta ur mig hat till alla möjliga håll men det är sällan jag kastar skit i motvind, dvs. på mig själv.
Är så medveten om att jag samtidigt som jag kan vara en väldigt bra människa både för mig själv och dom som korsar mina vägar så kan jag vara usel och fungera sämre än en fluga i ett köksfönster.

Tur att ingen är gift med den här sopan tänkte jag men sanningen är att jag garanterat inte vore en sopa om jag vore gift.
Att jag är en sopa är faktiskt enbart för att jag inte är gift...och aldrig kommer att bli det.

Ett hopplöst liv är när man vet att man kommer att leva ensam resten av sitt liv.
Lita på att man blir hopplös själv då.

Nu kommer jag snart till saken...

Jag plockar fram min bilnyckel så sätter vi oss till rätta.

Min bil har en motorhuv precis som alla andra bilar.
Problemet med min är att den ständigt glappar sig upp och ner som ett kastrullock som som ligger på ett vrålkokande vattenbad.
Den sitter alltså inte fast och jag har ärligt talat ingen aning om hur nära jag är en katastrof där jag får hela huven upp emot mitt fönster.
Speciellt när jag kör om en fet långtradare på motorvägen i 130 kilometer i timmen.
Om detta är något som upptäckts nyligen ??
Nej, nej...
Såhär har jag och bilen haft det i över ett år.


Eftersom jag tog körkort den 15:e januari 1991 så var det för några månader sedan dags att fixa ett nytt körkort.
Inte så stort problem kanske...
Inte så att man behöver visa upp att man kan fickparkera eller hålla båda händerna på ratten utan det man ska göra är att klistra upp ett foto på ett papper man får i posten och sedan skriva sin autograf och till slut kasta allt i en gul påstlåda.
Inte jättesvårt...
Jag misslyckades...

Jag hade inget foto och orkade inte bry mig att gå till en fotoautomat för att fixa ett.
Kom på att jag hade ett tjugo år gammalt foto i plånboken...
Konstigt bara det då jag bytt plånbok ett antal gånger dom sista tjugo åren.
I alla fall så kletade jag upp fotot på papperslappen.
Fotot hade levt ett hårt liv och var klart buckligt...
Jag postade skiten...
Efter en vecka får jag ett nytt brev där dom berättar att fotot var i för dåligt skick och kunde inte godkännas.
Chockerande....noooo
Stod däremot inget om att "jäklar vad du håller dig ung och fräsch" vilket jag väntat mig.
Det fick bli den där jäkla fotoautomaten till slut ändå...
Eftersom jag sedan inte anmält min nya adress så tvingades jag hämta ut körkortet i Valdemarsvik.
Körde i drygt två veckor utan gilltigt körkort, till och med till Valdemarsvik.

Besiktning ska man fixa varje år också.
I mitt fall så känner jag mig sällan så orolig över bilens skick (förutom motorhuven då) då den är mest stabil.
Fick brevet i lådan och konstaterade att jag inte kunde komma då dom föreslagit.
Ingen katastrof då det är enkelt att gå in på nätet och fixa en annan tid.
Enkelt men tydligen inte läge just då och brevet glömdes bort.
Jodå, jag har tänkt på saken några gånger men inte brytt mig om att ens titta på brevet ....förrän igår.
Ser då att jag skulle ha besiktigat den innan den 1 maj...
Körförbud sedan dess alltså...
Gick trots denna hårda dom in på datorn och kollar läget.
Ser när jag försöker beställa en tid att det bara finns en månad att välja på i mitt fall.
April.
Klickar som en tok och lyckas efter ett tag beställa en tid på tisdag.
Till dess så brummar jag vidare trots mitt körförbud.
Jag kör med motorhuven flygande...
...men jag har i alla fall ett körkort.
Undrar hur länge?????

                                                          

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0