ljusblo

Telefonen ringer klockan kvart över tio i den lilla staden Rovaniemi  i norra Finland.

-Jultomten...

-Hej jultomten, det är jag Lucia som ringer.

-Lucia...det måste vara minst hundra år sedan jag pratade med dig senast.

Bor du kvar där nere på den där ön i Italien ?

-Ja, jag bor  i mitt kloster på Sicilien  och här har jag ju bott sedan jag var 22 år och det är över 1800 år sedan nu.

Då var det svårare att gissa i vilken snöby du bodde i nu för tiden.

-Ja, jag har flyttat runt lite.

Det blir så när alla människor inte kan bestämma sig var jag kommer ifrån och var jag ska bo.

Jag har bott på olika ställen i Sverige och Finland och uppe i Nordpolen och nästa år ser det ut som om jag kommer att flytta till Kazachstan.

Vad har du på hjärtat förresten eftersom du ringer kvällen innan din stora dag ?

Jag misstänker att du inte vill fråga om vi ska ta en badmintonmatch.

-Tänk vad trevligt det  var på den tiden när vi spelade badminton varje fredag.

Tråkigt att det gick som det gick senast vi spelade.

-Ja, det är verkligen tråkigt att dina ljus sitter där dom sitter och att du inte kan ta av dom eller ens släcka ljusen ens när man spelar badminton.

-Ja, tänk att hela hallen brann ner men tur att ingen dog.

Hur mår din ren förresten ?

-Rudolf mår bra men hans mule är fortfarande lika röd efter brännskadorna han fick den gången.

-Stackarn...

Jo, anledningen att jag ringer är att jag är så trött på det här luciandet och jag har absolut ingen lust att gå upp tidigt i morgon bitti och åka runt och höra mina tärnor sjunga dom där tråkiga sångerna .

-Så därför ringer du till mig ?

-Ja, jag hade ingen annan att ringa som förstår mig som du och så minns jag att du också var lite trött på ditt julande sist vi pratade.

-Ja, jag är så trött på mina paket och på min julgröt och på alla barn som först påstår att dom är snälla men sen slite paketen från mina händer, river uppp paketen och gnällen över ullstrumpor och Nalle Puh-kalsonger.

-Jag har en idé.

-Vad för idé ?

-Vi byter i år.

-Byter ?

-Ja, jag tar hand om din julafton och du tar hand om mitt luciande.

-Va ?

-Jag har funderat hela dagen och jag vill verkligen ta hand om Rudolf  och hela världens barn en dag.

Så vill jag gärna få sitta ner i en skön stol, dricka glögg och äta små chokladbitar.

Lite kul att få vara klädd i min favoritfärg rött också, fast jag har inte riktigt kommit på än hur jag ska kunna ha tomteluvan på mig utanpå dom brinnande ljusen.

-Menar du att jag ska vara lucia om bara några timmar ?

Hur ska det gå till ?

-Mina tärnor är i Australien just nu och ska börja lussa om fyra timmar.

Tomten tittar ut genom fönstret och ser att det snöar.

Termometern visar 10 grader kallt.

-Mina tärnor tar hand om allt.

Du behöver bara stå längst fram .

-Jag är trött....och hungrig.

Rudolf och hans kamrater hittar väl till Australien så du kan väl sova i släden ?

Lussekatter och pepparkakor kommer dom att ge dig hela dagen så hungrig är det sista du kommer att vara.

-Jaa, lussekatter har jag alltid önskat mig men aldrig fått.

Bara en massa seg knäck och köttbullar.

-Så du ställer upp på bytet ?

-När kommer du i så fall hit och börjar packa släden inför julafton ?

-Jag kommer till Rovaniemi flygplats den 20 december klockan 17:45.

-Oj, du har redan kollat flygtider till och med.

-Japp...

-Okej, jag åker på direkten så hoppas vi att det går bra.

Se bara till att dina tärnor vet att jag kommer och att dom tar hand om mig.

-Jag lovar.

Lycka till då så syns vi den 20 december hemma hos dig.

-Ja, vi syns då.

Så sa dom hej då till varandra och medan lucia ringde upp en av sina tärnor för att berätta den annorlunda nyheten så gick jultomten ut i stallet och gjorde i ordning renarna för en lång resa.

Rudolf tittade ner på sin klocka han hade på ena benet, kliade sig i huvudet med ett annat och gick fram till tomten för att lukta om han hade druckir för mycket glögg.

-Jag vet att vi egentligen inte ska dra iväg förrän om tolv dagar men det har blivit lite ändring i år.

Jag berättar på vägen.

Så drog dom iväg, Jultomten, Rudolf och alla dom andra renarna och jultomten han berättade vem som ringt och vad hon ville.

Renarna som var glada att få röra på sig tyckte att det var toppen att både få åka runt jorden nu och få göra det på julafton om tolv dagar också.

Rudolf som var den smarta renen förstod däremot inte hur jultomten skulle kunna vara lucia, men tänkte han att det här är ju år 2011 så det kanske går finfint.

Jultomten slumrade till några gånger på vägen  men däremellan så funderade han också vad han hade gett sig in på.

Hur ska jag kunna komma i ett sånt vitt litet nattlinne tänkte han.

Han hade som vanligt börjat redan i oktober att äta tre gånger så mycket som han gjorde resten av året.

Alla ville ha en tjock jultomte och det fick dom alltid för jultomten tyckte om mat och godsaker.

Nu tittade han ner på sin stora mage, rynkade pannan och kliade sig i det tjocka skägget.

Då kom han på att lucior inte ofta hade stora vita skägg.

Samtidigt började renarna går ner för landning i Australien och jultomten fick annat att tänka på när han först såg en kängru och sedan kände lukten av lussekatter.

Där nere stod också dom tolv tärnorna så fina i sina vita nattlinnen.

-Välkommen jultomten, sa dom och höll fram ett stort fat med lussekatter.

-Lussekatter, sa tomten.

Rudolf smakade på en men spottade snabbt ut den.

-Kom nu jultomten, vi går in i huset här borta för vi måste tvätta av dig och få på dig andra kläder.

Jultomten följde med, fortfarande smaskandes på lussekatterna.

-Ner i badet med dig så att vi kan tvätta dig.

Ditt hår och ditt skägg ska bli skinande vitt.

Tärnorna gnuggade och gnuggade och skrek att dom hade aldrig sett så smutsiga öron.

Till och med spindelnät bakom höger öra.

När badet var klart så skulle nattlinnet på.

Tärnorna drog och slet och sa till jultomten att dra in magen.

Det gick inte.

Det var inte ens nära...

En av tärnornna hämtade helt enkelt ett lakan från en av husets sängar klippte ett hål för huvudet och trädde det över huvudet på jultomten.

Nästa tärna kom med luciakronan och när den var på plats på jultomtens huvud så tändes ljusen av  tärna nummer tre.

Jultomten hade egentligen ingen aning om vilken av tärnorna som gjorde vad för han tyckte att dom alla såg likadana ut  och faktiskt tittade han ner på sitt lussekattsfat mycket mer än vad han tittade på tärnorna.

Till slut så kom en tärna och tog fatet ifrån honom och sa att det nu var fullt med små gula lussekattsmulor i skägget och att det minsann inte gick för sig.

Jultomten som nu var riktigt proppmätt ställde sig upp och skakde på skägget.

Tyvärr skakade han på hela sig så kronan på hans huvud gled ner från huvudet och det tog eld i lakanet ungefär vid jultomtens högra knä.

-Fort, ner i badet igen, skrek minst två, kanske alla tärnor i munnen på varann.

Fem minuter senare så var jultomten återigen torr, ett nytt lakan var på och ljuskronan var på hans huvud.

En av tärnorna hade ställt sig väldigt nära och väldigt långsamt berättat för jultomten att han måste komma ihåg att han hade kronan på huvudet och därför inte kunde göra några hastiga rörelser.

Jultomten hade tittat på den söta tärnan och blivit nästan hypnotiserad av att titta på hennes underläpp som rörde sig upp och ner när hon pratade.

Vad hon sagt hade han ingen aning om.

Nu var det då dags för dom att börja.

Jultomten fick veta hur fort eller rättare sagt hur sakta han skulle gå och hur han skulle ställa sig.

Han hade egentligen mest lust att sätta sig på toa för han hade ordentligt ont i magen av lussekatterna.

-Sankta lucia..... och lite senare är dom på plats på den lilla scenen.

Jultomten klädd som lucia i mitten och tärnorna på sidan av honom.

När den första sången var slut så hör publiken den ordentligt tjocka och skäggiga lucian  med hög röst säga...

-Finns det några snälla barn här ?


fortsättning följer...