Jag är på gång....
Tror att det första jag tänkte i morse var hur sanslöst korkad jag är som gjorde det jag gjorde i natt.
Min andra tanke var hur fantastiskt skön min kudde var...
Sen kom plågan....Fredrik....du ska springa idag...innan frukost Fredrik....alltså ganska NU....
Det var väldigt nära att jag sköt upp den saken till "typ klockan fem i eftermiddag"......och jag vet att jag hade gjort det om jag inte gjort nattens anmälan...och har man skjutit upp det en gång då gör man det gärna fler gånger.
Jag sprang....innan frukost.YIIIPIII...
1 mil prick är tunnbrödsrundan och den tog mig denna dag 46,50 min(ja, det är klart at jag tog tid...hallå...)och det är jag klart nöjd.
Att jag sprungit den rundan på 42,20 är jag medveten om men då var jag tränad.
Om det var jobbigt....Oh ja...absolut.
Det kändes tungt....jag funderade på hur det såg ut....
Är killen gravid ??....nej, det är ju en kille.....hade jag varit tjej hade det tisslats megamycket bakom min rygg....
Spänstigt....nej nej...
Piggt....nixum...
Jag sneglade på mig själv i skuggan vid något tillfälle...
Jag såg en trött man....en gammal och trött man.
Om jag hade varit antilop så hade jag varit den trötta, gamla och kanske skadade antilopen som var klart söligast i flocken och som ändå sprang för att lejonet sprang, strax bakom.....sprang och bara väntade på att känna dom där sylvassa klorna i ryggslutet....vilken sekund som helst.
Jag slapp lejonet och tog mig hem...
Gissa om jag njöt när jag nyduschad kunde ta min frukost och gå ut och sätta mig i den härliga solen endast iklädd ett par shorts efteråt....
Dagens pass var avklarat....
