ljusblo

Lyssnade på radion i bilen idag och får då höra Leif G.W. Persson´s röst.
Jag har ju hört och sett honom hundratals gånger men idag slog det mig(kanske för att hans andning lät riktigt tung...) att den dagen han dör så finns det verkligen ingen som kan ta hans plats.
Han är oerhört kunnig inom sitt område och till på köpet en väldigt speciell figur.

Finns det fler såna tro, tänkte jag och jag kom på två personer till som är fantastiska inom sitt område och också klart speciella.
Göran Zachrisson....som kommenterar golf på ett kunnigt men väldigt eget sätt. 
Björn Hellberg....som kan allt och lite till inom tennisen...och normal är han inte.

Tre stycken som vi kommer att sakna väldigt mycket när dom dör.
Det kommer att bli djupa hålor efter dom som ingen kan ta över...

Jag kom inte på fler men visst finns det säkert en massa fler såna personer.

Konstaterade att "ett riktigt original" betyder "egendomlig eller besynnerlig människa".

Jag googlade " han är ett riktigt original" och fann dessa kända personer...

' Per Morberg.....TV-kock:                                                                                                            
ljusblo tycker: han platsar inte alls bland mina tre stjärnor.
Tycker att han enbart är ett överdrivet kryp bland sina köttbitar.
Allmänt slafsig och äcklig som tror att han är rolig men som misslyckas totalt.
Tönt om jag bara får säga ett ord.

' Thorsten Flinck.....skådespelare:
ljusblo tycker: platsar givetvis inte alls då han i mina ögon inte kan någonting.             
Är han ett orginal så är dom flesta gubbar som tillbringar mycket tid på parkbänkar med systembolagsdricka som sällskap också original...och det kanske dom är men alltså inget vi kommer att sakna.
Han måste ju verkligen käka, röka och/eller suga i sig dom flesta tunga droger till frukost och sen knappra färgglada piller resten av dagen.

Givetvis fanns det många original som inte är så kända....

Bajsmannen

Bajsmannen är snubben som under flera år fått människor till att urinera i det fria istället för inne på bajamajorna. Det är även han som fått stå som avskräckningsobjekt, tillsammans med droger och promiskuösa sexuella förbindelser, bland föräldrar som inte velat att deras barn skulle åka på festival. Bajsmannen är verkligen en modern folksägen. De flesta har nog hört historierna kring mannen som skall ha varit inkletad i bajs eller gömt sig i bajamaja hålet för att sedan röra vid folk som råkar sätta sig på dem. Eller så har han vält bajamajan när man suttit på den och därmed blivit instängd och inkleta i avföring. Saken är den att jag aldrig hört någon som stött på denna bajsman och därmed drar jag slutsatsen att han inte existerar men han platsar ändå på listan som festivalprofil eftersom han endast verkar existera på festivaler.

1990 i Hultsfred blev jag vittne till den "riktige" bajsmannens härjningar. Han hade blivit inlåst i en Bajamaja. När sedan en representatnt för Rockparty släppte ut honom, så hade han en genomskinlig plastlåda på huvudet. I handen höll han något som dröp av vätska. Det var papper med tillhörande exkrementer. Det kastade han ut mot tälten som stod nära. Sedan tog han en ny näve från bajamajan och drog upp sin tröja och smetade in sig på bröstet. Jag VET med andra ord att han finns eller åtminstone fanns 1990. Han blev utkastad från festivalområdet. Dagen efter såg jag honom utanför området samlandes flaskoroch burkar, som han troligen använde som betalning för att komma in igen. Jag såg honom nämligen dagen därpå, men av förklariga skäl så tog jag ordentliga omvägar.

Schizofreni av den allvarligare sorten

Han är en sådan person som kan klassas som ett riktigt original. Hans vanföreställningar var rätt typiska. Bl.a. så trodde han att han var kontrollerad av en satellit via en metallplatta som han påstod han hade inopererad i pannloben. Denna satellit kontrollerade hans tankar och förbjöd honom att tänka vissa tankar. Han påstod även att hans före detta flickvän skickade meddelanden till honom via P3 i radion (i avsikt att trakassera honom och göra honom svartsjuk) och att P3 därför avsiktligt spelade musik som han inte gillade. För att stå emot dessa "indikationer" som han kallade det var han tvungen att spela sin egen musik (han hade en gammal LP-spelare och det var enbart 70-talsmusik som gällde) för att dämpa "indikationerna".

Han var tvungen att gå på rätt trottoar, gick han på fel trottoar fick han "taskiga vibbar". När han fick sina "indikationer" som han kallade det ställde han sig på golvet och snurrade flera varv för att bli av med dem. "Jävla hora, nu är hon igång och knullar igen", sa han och menade på att det var pga den f.d. flickvännen som han fick de taskiga vibbarna - när hon var otrogen.

Men jag fick mig ett gott skratt när han en gång hade lånat en porrtidning av mig. Då kom han nästa dag och såg helt förskräckt ut, med uppspärrade ögon som tefat och sa: "Hörrödu! Jag kollade i den här porrtidningen igår och vet du vad de sa på radion? Jävla snuskgubbe!" För en som inte själv vet hur det är att ha schizofreni blir det förstås jävligt komiskt. Man fattar liksom inte hur någon kan gå omkring och leva i en låtsasvärld med alla dessa vanföreställningar - som uppenbarligen verkar vara väldigt jobbiga för den som lider av schizofreni.

Han såg dessutom rätt rolig ut med sin dalmasfrisyr - lugg hängande ner över ögonen, ögon stora som tefat och pipa i käften. Det var nästan ingen annan än jag som ville umgås med honom, eftersom de tyckte att han var helt utflippad och lite väl högljudd och stökig när han var på fyllan.

"Kråka" Ringborg

Han var lång, stor och kraftig.
Svart basker på huvudet.
Den långa rocken, stor som ett tremans-tält.
Och så munnen som gick i ett. Humorn och ivern att slänga käft med vem som än kom i hans väg gjorde honom omtyckt och välkänd.
"Kråka" hade hela sitt sortiment av trikåvaror och damunderkläder elegant utlagt till skyltning över högerarmen där han makligt rörde sig över torget. Lagret förvarade han lite varstans i den stora rockens rymliga fickor. Ibland tog han även vänsterarmen till hjälp om det var mycket som skulle visas upp.
-Jag har öppnat filial, sade "Kråka" då med sin sedvanliga känsla för fyndiga formuleringar. 

Varje dag lastade han sin blå moped full med varor och styrde Lindövägen in mot Nya Torget. Ekipaget utgjorde en häpnadsväckande syn där "Kråka" hukade mellan koffertar och lådor och knappt syntes medan mopeden hotade att brytas av på mitten. Hur "Kråka" själv klarade att köra utan nämnvärd sikt framåt är en gåta vars svar han tog med sig i graven. 

Alla fick smaka på Ringborgs snabba repliker. Rik som fattig. Hög som låg. Ung som gammal.
En gång träffade han borgmästare Sven Lutteman på spårvagnen. Lutteman klev av vid Rådhuset.
-Jaså, du ska av vid kyrkogården, sade "Kråka".
-Kyrkogården, svarade Lutteman undrande.
-Ja, där inne vilar ju 400 tjänstemän.
Men det berättas också om att "Kråka" blev portad från Lindöbussen, som länge drevs av gamle speedwayåkaren Lave Lavesson, sedan en fru Nyman ansåg sig ha blivit förolämpad av den frodige försäljaren under resans gång.
-Är det sant att fru Nyman har en ny man i sängen varje kväll, var "Kråkas" stilla undran med ganska mycket glimt i ögat.
Fru Nyman själv uppfattade aldrig ordleken och "Kråka" fick kliva av för lång tid framåt. 
"Kråka" Ringborg var ett original. Ett riktigt original. Kanske det sista. 

Lite fundersam blev jag när jag sökte och läste en massa "originalhistorier".
Några var från Linköping, en från Finspång och några från Norrköping....
Tydligen är vi mer originaltätt i Östergötland än i övriga Sverige....eller så är vi bara mer stolta över dom.
Frågan är vilket som är bäst....:-)

Hjälp mig nu att fylla på högen med riktiga original...och helst då dom som vi verkligen kommer att sakna i framtiden.

Puss och kram då....