Att skriva....

Jag äger faktiskt en bok som heter just så ..."att skriva"                                 
Jodå, jag har läst den men minns inga direkta tips.
Stephen King som skrivit den boken kan skriva.
Jag tycker att det är jättekul att skriva (hoppas att det märks) men att jag kan det är en helt annan sak och det kommer jag inte ens att fundera över innan den dagen jag vill ge ut en bok....och det kommer knappast att hända.
Det jag inser är att förmodlingen har vissa lättare än andra för att fantisera och formulera ner sina ord.
När jag säger till barnen i skolan att skriva någonting...t.ex. vad dom gjorde i helgen så är det så många av dom som suger på pennan, gnäller, tittar upp i taket, ser tröttare ut än björnen Baloo i januari och minns knappt någonting alls och när det väl kommer ner några ord så är det bara basfakta som skrivs....typ: Jag har varit hos mormor och morfar. Jag fick godis. Det var kul.
That´s it....
Inte mycket att höja på ögonbrynen för minsann....

Jag minns tillbaka hur jag själv var på skrivfronten som barn.
Måste erkänna att jag var en riktig clown i skolan som hittade på mycket tokerier och lekte säkert ganska friskt...men jag älskade matte och jag älskade att skriva, speciellt om jag själv fick bestämma vad jag skulle skriva om.
Jag kommer ihåg att jag i 3:an skrev på en berättelse....det handlade om tio stycken som sprang en springtävling runt hela amerikanska kontinenten....jepp, skapligt löppass.
Dom började längst ner på den södra spetsen av sydamerika och sprang östkusten uppåt.
Om jag inte minns helt fel så hann dom till Canada (Colorado kanske...kan det ligga på östkusten där...) innan det projektet lades ner....
Vet att jag många gånger genom åren funderade på den där historien och om jag skulle försöka göra den färdig men så blev det aldrig.
Undrar om jag har det skrivhäftet kvar någonstans ....skulle vara så kul och se hur jag skrev.
Två av dom som var med i det där loppet var i alla fall Arne Hegerfors och en påhittad figur vid namn Tungan Tänder...

På senare år har jag skrivit några berättelser om ugglan Ovve som sitter inne i den mörka skogen och berättar vad han ser och upplever från sin gren.
Tråkigt nog så har jag slarvat bort dom texterna men jag hann i alla fall läsa upp en av dom för en skolklass jag hade.
Tror att det var en etta som fick höra och jag minns hur pirrigt och konstigt det var att läsa upp någonting jag själv hade skrivit.....och såklart så tittade jag lika mycket på dom som ner i mina papper för att se deras reaktion.
Jag fick högsta betyg och den upplevelsen kommer jag aldrig att glömma....vilken känsla:-)

Min bok om grabbgänget som jag inledde för fem-sex år sedan har jag inte skrivit något på, på väldigt länge och den sagan kommer säkerligen aldrig att bli klar.
Gissningsvis så har jag skrivit  80 sidor på den men eftersom jag vet ungefär hur den kommer att fortsätta och sluta så känns det som om jag har kommit en tiondel.
Grabbarna vid namn John, Jagge (Jan-Sighismund), Lukas, Göran och Boi får nog helt enkelt bara leva vidare inne i mitt huvud och det känns ganska gott att bara ha dom där.....

Inte för att jag känner mig sorgsen men blev inte detta ett väldans sorgset inlägg...
Bäst att jag slutar, tar några klunkar vatten (just det, vatten...) och skriver nästa inlägg.

Förresten....när jag höll på och skrev mycket i min bok så blev jag bra konstig.
Hela tiden i ens vanliga liv när man såg eller upplevde saker så var alltid första tanken att det där kan jag ha med i boken....väldigt konstigt.
Javisst hade man alltid nattetid en penna och ett papper bredvid sängen för saker kan man ju komma på när man sover-drömmer också.
En sak som jag vet att jag skrev på dagen och tänkte att det där ska jag ha med i boken på något sätt var detta.

* ljud man hör med öronproppar-morrande djur...

Den här anteckningen hittade jag förra året på sista sidan i en anteckningsbok som jag inte använde så ofta.
Att det är till boken vet jag men jag förstår ärligt talat ingenting....
Vad är detta jag har skrivit....och på vilket sätt har jag tänkt att det ska komma in i boken.
Jag tar gärna emot tips på saken....:-)

God natt behöver jag inte skriva för ni har redan somnat, dreglat ner kudden, varit uppe och kissat...och somnat igen.


KLF is gonna rock you....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0